2013/01/23

Räkna kcal = äta mer?

Att räkna kcal har börjat göra mig "oroad" av att se hur lite jag ätit. Eller så blir jag "lugnad" av att se hur lite jag ätit så jag känner att det är okej att unna sig att äta lite till. För "det gör ju inte så mycket, se jag har ju ätit så lite ändå".... Men när dagen är slut står jag mer mer mat inskrivet i min kaloriräknar app än jag hade planerat att äta från början. Kanske mer mat än jag behöver äta till och med. Hur går det ihop egentligen? Varför gör jag så här? Jag funderar på att sluta räkna kalorier. För jag undrar om det inte skulle kunna bli mindre mat om jag inte fokuserade så mycket på maten just nu.

2013-01-18 (Vid 80 kg! + min älskling!)
Jag har ju räknat kalorier även fortsatt nu när jag ätit LCFH i två månader. Jag tror verkligen på det där med att hålla koll på vad jag äter, jag har haft problem med gränslöshet och det är ett sätt att sätta gränser. Jag har nästan inga naturliga hungerkänslor, och inga naturliga mättnadskänslor, plus sockerberoende. Det är inget lätt att övervinna sådana svårigheter. Man behöver sina verktyg.  Men om gränserna suddas ut och man inte längre följer sin plan, om man varje dag äter för mycket, eller mer än man tänkt, så använder jag ju inte längre mitt verktyg rätt. Man är ju en människa i förändring och utveckling, och kanske är det med LCHF så att jag stressar mig i onödan kring kosten. Dags att vända fokus bort från maten, och fokusera på något annat. (Träning?) Jag måste börja lita på att jag fixar det här nu. Att jag vet vad jag kan och inte kan äta och att jag Kan gå ned i vikt utan att räkna också. Jag har trotts allt stenkoll på vad jag ätit utan att räkna, ändå. 

Med LCHF skall du kunna äta lite mer än vanlig mat utan att det gör något, säger många. Men jag tror att det är fel att tänka så, för mig i alla fall. Jag blir lurad att tro att jag kan unna mig. Jag följer inte min plan, och känner i efterhand, men det är okej, det är ju LCHF. Det är inte bra. Det är en sak att bestämma sig för att äta en mängd med mat kalorimässigt (oavsett kost), en plan som förhoppningsvis är rimlig och resonabel och som går att följa. Det är en annan att sätta en plan, som är rimlig och resonabel, och räkna noga, men ändå inte följa den?

2011-07-28 (ingen aning om vad jag
vägde men 125 kg kanske?)
Problemen med blodsocker fall på kvällen är också kvar. Det är då de sista 500 kcal trillar på som tar mig från lagom underskott till överskott, eller i bästa fall mitt på att jag äter så mycket som jag förbrukar.  Småätandet sent på kvällen har jag haft alltid. Men nu är det värre. Det beror förmodligen på att jag inte kommer ut på promenader eller träning just nu. Det är svårare att hålla sig på banan om man inte har den fysiska aktiviteten med sig. Det är nog dags att jag tar tag i det där igen. Kylan borde inte få stoppa mig, jag kan i alla fall åka och simma, till exempel.

Någonstans så vet jag ju att min kondis nog segat ihop lite nu medan jag tagit vinter-vila från träningen och därför så kommer det att kännas jobbigt när man börjar igen. Segt dessutom blir det att acceptera att man inte kan köra igång igen på den nivån man hade när man slutade. Nu måste jag lära mig att det är en naturlig process. Att vila kroppen i perioder och att man sedan måste ta det lite försiktigare igen när man startar om. Jag måste tänka igenom detta.

Motivationen inför våren ligger på sätt och vis i startgroparna. Jag märkte ju att så fort det blev lite bättre väder så var jag ute och tog mina promenader igen. Det gick av sig själv. Jag joggade till och med förra veckan ju! Så det finns i mig. Det är kylan som får mig att dra näsan under täcket. MEN jag håller ett öga på mig själv, för jag skulle kunna bli en latmask igen om jag inte passar mig! Men jag är en POWERBRUD och ingen (inte ens jag själv) skall få intala mig något annat. ;P

Idag har i alla fall maten gått sjukt bra. Jag bestämde mig för att jag skulle få fuska ordentligt idag om jag var så jäkla sugen på det. Och då försvann allt sug efter att fuska. Jag är helt enkelt motvals mig själv.

DAGENS TIPS: Skulle jag vilja tipsa om en grym tjej som motiverar mig enormt när man läser hennes blogg. Hon har verkligen klarat det jag hoppas klara. Och det får mig att känna att jag också kan. Tack Linda för att du bloggat om det du gjort! HON HAR GÅTT NED 70 KILO!  Goingsmaller

Ha en skön kväll gänget!
//Hanna-Mirari


1 kommentar:

  1. Oj det hade kunnat varit jag som skrev detta, känner igen mig i allt du skriver

    SvaraRadera