Jag testade att köra en så otäckt kallad "refeed". Mest för att jag ansåg att jag inte hade något direkt att förlora. Att äta lite mer en dag gör ingen större skillnad. MEN det gjorde det. Vet dock inte varför det gjorde skillnad. Eller ens om det var det som gjorde skillnad. Kan lika gärna vara jag som samlat på mig vatten igen. Men nu är jag tillbaka på "minsta" vikten igen, efter att ha gått upp till 107,7 som mest under förra veckan. (trotts träning och energi-minus). Skumt skumt. Men det jag hoppas är att jag skall ha fått igång min ämnesomsättning igen, så som de säger på sidorna om Refeed, och därmed startat upp förbränningen igen, som jag vet var nere i botten innan. Om jag kommer tillbaka till att gå ned i vikt sakta men säkert så tror jag att jag väljer att tro att min kropp uppskattade att få ladda på batterierna lite. Låter väl inte så konstigt att kroppen behöver få ordentligt med mat ibland? Men ordet Refeed får mig att rysa. Säg - medvetet fuskande för att höja ämnesomsättningen?
Om man skall medvetet fuska för att höja ämnesomsättningen - läs på om det innan. Och det finns enorma fällor som lurkar med den här tekniken. Jag skulle inte göra det varje vecka till exempel. Jag skulle göra det om jag var i en situation som jag var nu. Och jag vet ju inte ens om det funkade. =/ MEN det är skönt att inte ligga på plus längre. Sånt är jobbigt, även om jag börjar vänja mig vid att vikten går lite upp och ned som den vill under veckorna, och börjar lita på att den ändå i slutändan dippar nedåt tillslut.
Är lika vilse i bantnings/träningsdjungeln som alltid! Men det är kul att man hittar stigen ibland, trotts att man inte riktigt är säker på hur det gick till.
//H-M
Hej!
SvaraRaderaVad himla duktig du är! Har läst igenom inläggen sedan din viktresa startade och jag är djupt imponerad och väldigt avundsjuk! Jag har vid tidigare tillfällen förlorat 13 respektive 9 kilo, men gått upp nästan allt igen emellan. Jag antar att jag är vad man så fint kallar en jojo-bantare. Och jag förstår hur svårt det är! Det är därför jag tycker du är så himla duktig! Själv har jag ingen motivation alls nu.
Tack för en underbar kommentar! Och smickrande som tusan att du läst igenom min blogg! Men det är dumt att bli avundsjuk, jag har bantat ned mig en gång tidigare, med samma metod som nu, fast jag promenerar mer nu än jag gjorde då. Och då gick jag ned 30 kg ca. Det var 2006-2007 Jag gick upp allt och tio kilo till under de följande åren. Det är därför en stor oro för mig att jag skall gå upp vikten igen när jag slutar banta. Det är tack vare bloggen som jag får en chans att tänka igenom vad jag gör varje dag, samla fokus och hålla mig på banan. Det, och att jag tror jag löst en del psykologiska knutar som låg under ytan och som jag inte hade löst när jag gick ned förra gången. Om motivationen där... så säger jag bara - titta på the secret, och om det inte hjälper, så låt det vara, låt din kropp vila. Försök inte så hårt och kanske ta en promenad för att du njuter av vädret. Jag tror man måste vara på rätt plats i huvudet, redo liksom, för att göra en förändring. Det tog mig månader att bygga upp motivationen, bli arg och trött på läget som det var, och sedan få nog, och bita ihop och ge mig ut, ta det första steget. Och sedan nästa. och nästa. En sak i taget helt enkelt. Vet inte om jag förklarar så bra, men det är en KAMP varje dag att fortsätta kämpa. Men man vänjer sig och lär sig hur man skall kämpa också. Det är både svårt och lätt. Som du säger. Hoppas du hittar din motivation. Det är värt det till tusen!
RaderaDet låter som ett bra sätt att hålla tankarna i schack! Egentligen så är ju det svåraste inte att gå ner i vikt, utan att stanna kvar där. Det är ju inte raketforskning direkt, det är att hitta jävlaranammat som är klurigt. Förut gjorde jag alltid så att om jag blev sugen på något när det inte var helg så var jag tvungen att titta på videon "lay all your love on me" från Mamma Mia, titta på Amanda Seyfrieds baddräktskropp och fundera över om det är värt att äta den där bullen. Det svåraste är glass, tycker jag. Idag är första dagen på en vecka som jag klarat mig ifrån att äta glass. Idag vann jag kampen! Nu är det bara att ladda för imorgon.
SvaraRadera