... är underbart. Solen lyser, man kan bada i sjön och ligga och sola och sedan så kommer det där obestämda suget efter grillning, och vin. Jag som nästan aldrig dricker blir också sugen på vin när solen lyser och man bara kan le av hur underbart livet är ibland. Då vill man ha det ännu mer underbart. ___ Men varför Måste man ha så många saker för att något skall bli perfekt? Varför duger det inte med sol och varmt vatten och det man har? Det är inget fel att mysa lite i bland, verkligen inte. Men det jag funderar över är nog snarare... varför man måste konsumera, eller äta mängder med mat bara för att det är soligt? Jag blev också chockad över dagen igår, jag Vet att det är svårt med picknick mat. För det första är det svårt för man vill gärna ha saker att knapra på som man kan sitta och knapra på länge. Och det är väldigt svårt att hitta kalorisnåla alternativ som ändå ger dig en liten smak av den där njutningen som man också vill ha. Jag blev så hemskt förvånad att min grekiska sallad (som mest bestod av sallad och typ hade en halv dl feta och fyra tomater och två skivor paprika), med 1 grillad veggo-chorizo, typ en och en halv matsked potatissallad och en liten bit kött som A och J hade tillagat, samt 2 dl vitt vin, blev så otroligt mycket kcal som ca 850 kcal på den måltiden. Och nej, jag räknade inte fel. Möjligen så var salladen snålare än jag räknade med iom att den hade ovanligt lite av andra ingredienser... MEN poängen är... fast man försöker hålla nere mängden kcal - så är det otroligt svårt att komma på alternativ som fortfarande är mättande och tillfredsställande i situationen, till och med när man tror sig hittat något bra så blir det ändå mycket. 
Det svåra är kanske att i situationen så vill man gärna äta länge... man vill ha en lång och glad och njutningsfull måltid. Och sitter man med tom tallrik och ser andra fortfarande äta... så blir man så himla sugen på mer.
Nästa gång skall jag ha med skalade morötter som jag kan sitta och knapra på i evigheters evigheter bara för att stoppa den där känslan. Måste fundera lite på fler bra "räddnings" alternativ. Jag vill ju hänga med och ha roligt, utan att för den delens skull dra ut på den här viktminskningen för länge. Ju fortare de går, ju fortare kommer jag att komma ned på normal nivå i vikt, och då kan jag ju käka normalt igen. Men att räkna kcal och nu försöka göra det ORDENTLIGT, våga se sanningen... lär mig ännu mer. Och nej, jag svältbantar inte! Det har jag inte gjort, oavsett vad jag trott mig äta, så har jag nog räknat fel ganska grovt tidigare. En ganska viktig lärdom.
Bye bye
//H-M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar