Idag är det i alla fall solglimtar. Men jag funderar fortfarande på hur jag skall lösa det här med mina byxor. Jag vill inte få skavsår, fötterna är ok nu, för de har vant sig vid att gå så långt, men nu är det låren som blir slitna. Ursäkta för den mentala bilden, men ja. Det är ett faktum att är man rund så sliter man gärna sönder byxorna mellan låren, eftersom det blir friktion. Och det gör jag. Särskilt när jag går så långt som jag gör numera så blir det slitet väldigt fort. Egentligen skulle jag ju kunna lämna in mina byxor och klaga att de är så dålig kvalité men jag vet inte. Kanske är det inte så lätt att göra byxor som håller för den stressen jag utsätter dem för? Jag vet inte.
Jag skall fota ett miniatyrlandskap idag i dagens utmaning. Och för er som kanske inte hänger med så är det så att jag och jenn och jinx ger varandra en utmaning varje dag för att vi skall ha anledning att ta oss ut ur huset och röra lite på oss varje dag. Oavsett om det är fem minuter eller två timmar. Det är bra att komma ut ur huset. Om det är någon mer som vill vara med på våra utmaningar så kan ni få kommentera så kan vi se om vi kan fixa det. Det är bara roligt om folk kommer ut mer och rör på sig. Särskilt som det är vår nu och så vackert ute. Tanken är inte bara att komma ut, men också att det skall bli lite av en skattjakt när vi väl är ute, att vi skall lägga märke till nya saker omkring oss och öppna ögonen för hur vacker och spännande världen är, även på den allra mest vardagliga nivån.
Och jag skall gå med vikt idag tror jag. Jag har inga mjölpaket så jag kommer ta en hantel som väger 5 kg med mig ut. Och jag skall gå 10,63 km sträckan idag. Den är roligare än 8:an som särskilt när det är regnigt känns som en lång rak tunnel av skog skog skog och en grusväg. Men så fort bladen börjar komma mer och så så kommer det ju att vara helt annorlunda. Men just nu så är det kärvigt. Jag borde komma på en ny runda. A föreslog att vi kunde gå från Nordstan till Röda Sten tillsammans. Och det låter jätte kul. Så det tycker jag absolut att vi borde göra. Kanske skall fråga henne om vi kan göra det idag. Hmm... Det är ju dags för lite omväxling så. Jaja.
Ni får se hur det blir senare. Nu väger jag absolut mindre än jag gjorde med lchf bantningen i höstas. Jag har hållt på i tre veckor och en dag och då höll jag på i tre månader. Det här funkar mycket bättre för mig. Nu närmar jag mig 116 kg med stormsteg. Och 116 är en speciell siffra för mig för att den siffran var min max vikt när jag började gå ned med promenader förra gången. Jag vägde alltså 10 kg mer den här gången. Och 116 kg innebär att jag gått ned 10 kg alltså. Vilket jag tycker är rätt imponerande om jag klarar det på 1 månad. Skall inte jinxa något med att hoppas för mycket på det. Men det är motiverande. Puss och kram folket! //H-M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar