Jag skaffade gymkort, slutade med alkohol, socker, chips, bytte colan mot lightvarianter.. Första veckan gick jag ner 6 kg! Efter det körde jag två veckor med nutrilett, vilket resulterade i att jag gick ner 4 kg till, 10 kg gick jag alltså ner på lite mer än 3 veckor. Det var förstås en stor glädje, och det var här någonstans jag började träna. Gick på boxningspass på gymmet två ggr i veckan, samt promenerade mycket. Folk kommenterade ganska fort att jag blivit mindre, och allt var väldigt motiverande och peppande. Min snabba viktminskningstakt fortsatte ganska länge, och jag tror jag gick ner 25 kg på lite mer än 6 månader. detta är dock något jag ångrar lite idag, jag har nämligen fått ätstörningar på köpet. Jag vet inte riktigt när det spårade ut, eller när den hälsosamma bantningen övergick till något slags beroende av att se minus på vågen, men någonstans förra sommaren kunde jag inte äta någonting utan att veta kalorierna i maten, räknade ALLT och tränade - även när det inte var roligt. Förra sommaren tror jag att jag vägde kring 75 kg, alltså hade jag nått normalvikt, men jag var verkligen inte nöjd. Skar ner på kalorier konstant, och utvecklade en enorm rädsla för att gå upp i vikt. Jag tror inte riktigt mitt huvud hann med min snabba viktnedgång. Nu är det ett år senare ungefär, och jag har droppat 7 kilo till, under ett år.. idag kämpar jag fortfarande med kaloridemoner och lite smått skeva kroppsideal. Men jag har försökt inse att jag måste äta (när det var som värst, svalt jag mig själv) och att jag aldrig kommer kunna leva normalt om jag svälter ner mig till 40 kg. Idag vill jag gå ner 7 kg till ungefär. jobbar varje dag med att få en sundare relation till mat och vikt, men det är svårt! Mitt stora tips till alla som vill gå ner i vikt är att ta det lugnt! Hetsbanta inte och gå ner i vikt av rätt anledningar!
/Micha (startvikt 106, min vikt at the moment; 67)
Vilket tänkvärt inlägg, jag började min viktnedgång i januari i år... Har cirka 20 kilo till som ska gås ner, än så länge så kretsar livet inte bara runt kalorierna men hur kommer det vara när målet närmar sig och är nått...
SvaraRaderaTar till mig av det du skriver! Hoppas du kommer tillrätta med tankarna och att du får ett normalt förhållande till maten och vikten igen!
Det här inlägget var starkt och gav mig lite magknip faktiskt. Det är så lätt att man tappar kontrollen (om det ens finns nått sånt) och går för långt åt ett annat håll av bara farten. Väldigt svårt att klara, och viktigt att tänka på! Tack så mycket Micha för att du delade med dig! Massa Kramar och styrka till dig!
SvaraRadera